Ändrad
AI-förordningen (EU AI Act)
AI-förordningen, på engelska AI Act, är EU:s lag om artificiell intelligens. AI-förordningen delar in AI efter risk: den farligaste AI:n är förbjuden, hög-risk-AI måste uppfylla strikta krav, och AI som chattbottar måste vara öppen med att den är AI. Lagen trädde i kraft den 1 augusti 2024 och gäller direkt i Sverige och hela EU.
- Oacceptabel riskFörbjudetsocial poängsättning, manipulation
- Hög riskStrikta kravrekrytering, utbildning, kredit
- Begränsad riskKrav på öppenhetchattbottar, deepfakes
- Minimal riskInga nya kravskräppostfilter, spel
Vad är AI-förordningen?
AI-förordningen är förordning (EU) 2024/1689 och världens första breda lag om AI. En EU-förordning gäller direkt i alla medlemsländer, utan att riksdagen behöver stifta en egen lag. Lagen gäller den som utvecklar, säljer eller använder AI-system i EU, även bolag utanför EU, som OpenAI och Google, när deras AI används här.
Syftet är att AI ska vara säker och respektera människors rättigheter, utan att stoppa nyttig AI. Därför beror kraven på hur stor risken är, inte på vilken teknik som används.
Vilka risknivåer finns i AI-förordningen?
AI-förordningen har fyra risknivåer:
Oacceptabel risk: förbjudet
Förbjuden AI är bland annat social poängsättning av människor, AI som manipulerar människor till beslut som skadar dem, insamling av ansiktsbilder från internet för att bygga ansiktsdatabaser, och AI som tolkar känslor på arbetsplatser och i skolor. Förbuden gäller sedan den 2 februari 2025.
Hög risk: strikta krav
Hög-risk-AI är AI som kan påverka människors liv, hälsa eller rättigheter, till exempel AI som sorterar jobbsökande, bedömer elever, avgör vem som får lån eller används av polisen. Sådan AI måste bland annat ha riskhantering, bra data, dokumentation och mänsklig kontroll.
Begränsad risk: krav på öppenhet
AI med begränsad risk är till exempel chattbottar och AI som skapar bilder, ljud och video. En chattbot måste säga att den är en AI, och AI-skapat innehåll och deepfakes måste märkas.
Minimal risk: inga nya krav
De flesta AI-system har minimal risk, till exempel skräppostfilter, rekommendationer och AI i spel. För dem ställer AI-förordningen inga nya krav.
När börjar AI-förordningen gälla?
AI-förordningen börjar gälla i steg. EU ändrade tidplanen genom den digitala omnibusen, förordning (EU) 2026/1744, som trädde i kraft den 27 juli 2026: kraven på hög-risk-AI sköts upp från augusti 2026 till december 2027 och augusti 2028.
- AI-förordningen träder i kraft.Gäller nu
- Förbjuden AI blir olaglig, och kravet på AI-kunnighet börjar gälla.Gäller nu
- Regler för stora AI-modeller, som de bakom ChatGPT och Claude.Gäller nu
- Det mesta av förordningen gäller, bland annat kravet att säga till när du pratar med en AI.Gäller nu
- AI-skapat innehåll ska vara märkt även från system som redan fanns, och nya förbud mot AI som gör sexuella bilder utan samtycke.
- Kraven på hög-risk-AI inom till exempel rekrytering och utbildning (skjutet från augusti 2026).
- Kraven på AI i reglerade produkter, som medicintekniska produkter och maskiner.
Vad betyder AI-förordningen för mig?
För dig som använder ChatGPT, Claude eller Gemini privat betyder AI-förordningen mest att du får veta mer: en AI måste säga att den är en AI, och bilder, ljud och video som AI har skapat ska vara märkta. Du får inga nya skyldigheter.
För arbetsgivare och företag som använder AI ställer AI-förordningen krav på AI-kunnighet: den som använder AI i verksamheten ska vidta åtgärder som stöder personalens AI-kunnighet. Sedan ändringen 2026 kräver lagen ingen viss nivå hos den enskilda. Den som använder hög-risk-AI, till exempel för att sortera jobbansökningar, får fler skyldigheter från december 2027.
Vad händer om man bryter mot AI-förordningen?
Böterna för att använda förbjuden AI är upp till 35 miljoner euro eller 7 procent av ett företags globala årsomsättning, det som är högst, enligt artikel 99 i AI-förordningen. Andra överträdelser ger lägre böter. För små företag gäller det lägre av beloppen.
Vem har tillsyn över AI-förordningen i Sverige?
Tillsynen i Sverige utreddes av AI-utredningen, som lämnade sitt betänkande i oktober 2025. Utredningen föreslår att Post- och telestyrelsen (PTS) får huvudansvaret, och att Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) och Finansinspektionen delar ansvaret för hög-risk-AI. PTS föreslås också starta en regulatorisk sandlåda där företag kan prova AI med stöd från myndigheterna.
AI-förordningen och GDPR
AI-förordningen och GDPR gäller samtidigt och ersätter inte varandra. GDPR skyddar personuppgifter, oavsett om de hanteras av AI eller inte. AI-förordningen reglerar själva AI-systemet: hur riskabelt det är och vad det får göra. En AI som sorterar jobbansökningar måste alltså följa både GDPR och kraven för hög-risk-AI.
Vanliga frågor om AI-förordningen
Vad är skillnaden mellan AI Act och AI-förordningen?
AI Act och AI-förordningen är samma lag. AI Act är det engelska namnet, AI-förordningen det svenska, och det formella namnet är förordning (EU) 2024/1689.
Gäller AI-förordningen ChatGPT?
AI-förordningen gäller ChatGPT. Modellerna bakom ChatGPT omfattas av reglerna för stora AI-modeller sedan augusti 2025, och ChatGPT som chattbot måste vara öppen med att den är en AI.
Måste mitt företag utbilda personalen i AI?
Ett företag som använder AI ska enligt artikel 4 vidta åtgärder som stöder AI-kunnigheten hos personalen som arbetar med AI:n, anpassat till hur AI:n används. Lagen kräver ingen viss kurs, och sedan ändringen genom förordning (EU) 2026/1744 inte heller någon viss nivå hos den enskilda. En gratis AI-utbildning som Agentakademin är ett sätt att börja.
Är AI-förordningen en lag i Sverige?
AI-förordningen gäller som lag i Sverige, eftersom en EU-förordning gäller direkt i alla medlemsländer. Sverige behöver bara stifta kompletterande regler, till exempel om vilka myndigheter som har tillsyn.
Läs vidare
Källor: EUR-Lex: AI-förordningen · Omnibusen 2026/1744 · Regeringen: AI-utredningen · EU-kommissionen: AI Act